Jämförelse ICA MAXI:s självskanning

Som jämförelse till vårt system kan man antingen välja att sikta in sig på själva receptsökningen eller skanningsdelen. För att få lite spridning på jämförelserna i gruppen valde jag skanningen, även om den inte i lika hög grad överensstämmer med vårt system som man kan tycka att t.ex. en receptdatabas som man når via internet i mobilen gör.

 

För att kunna använda självskanning måste man först anmäla sig till självskanningstjänsten samt inneha ett ICA-kort. När det väl är gjort drar man sitt ICA-kort i en läsare som sitter på väggen bland alla skannrar. En lampa blinkar vid den skanner som är aktiverad som ens egen samt en välkomsttext där ens namn är utskrivet presenteras under de första sekunderna. Därefter är det bara att börja skanna.

 

Man skannar en vara genom att trycka på en knapp på skanner och därefter läsa av varornas streckkoder med hjälp av den. Varans namn och pris visas då på displayen. Skannar man fler varor av samma sort, t.ex. 4 paket standardmjölk, visas även antalet skannade varor.  Totalsumman av allt man har handlat (utan hänsyn till eventuella rabatter) visas längst ner på displayen. Med pilknappar kan man bläddra mellan de varor man skannat in. En minusknapp finns också. Den används när man vill ta bort en vara från listan. Man trycker in knappen och skannar sedan den vara man vill ta bort.

 

Frukt och grönsaker vägs först och vågen skriver ut en streckkod som man får skanna av. De frukter och dylikt som har styckpris men inte själva är märkta med streckkod har den istället placerad i lådan där de ligger. Alla streckkoder man skriver ut måste tas med till kassan om det blir avstämning.

 

För att betala sina varor går man till en självskanningskassa där man lämnar in skannern och drar sitt ICA-kort. Informationen från skannern matas då in i kassadatorn och slutresultatet blir detsamma som om man hade dragit alla varor en och en genom en traditionell kassa. Om det inte blir avstämning är det bara att betala som vanligt och sedan gå därifrån.

 

Avstämning innebär att man måste packa upp alla varor igen och köra dem genom kassan på traditionellt vis. Det fungerar som kontroll för att se om alla varor har skannats in. Avstämningen styrs av slumpen och kan inte påverkas av personalen, men när man precis har börjat med självskanning sker kontrollerna lite oftare. Beroende på hur ofta man sedan har skillnader i informationen från skannern jämfört med vad kontrollen visar, vare sig man har skannat för få eller för många varor (tro mig, det kan hända), så får man avstämning olika ofta. Har man många fel vid kontrollerna kommer man alltså att få avstämning oftare än om det har visat sig att man har skannat exakt rätt.


Värdering

Nedan följer en värdering av självskanningssystemet utifrån mina egna tankar om det samt utifrån kommentarer som folk har skrivit i forum på internet. Kommentarerna är både positiva och negativa och vissa av dem motsäger varandra. Jag tycker dock att de speglar bra vilka (olika) uppfattningar som egentligen råder kring självskanningen.


Instrumentella/praktiska

+ Man ser hur mycket man handlat för.

- Rabatter dras inte av i totalpriset som visas i skannern utan först i kassan.

- Man måste ha varan man vill ta bort ur listan tillgänglig. Kan vara ett problem om man har busiga barn som skannar lite här och där och man sen inte vet var de felskannade varorna är.

- Det tar lika lång/längre tid att packa varorna i affären som att lägga upp dem på bandet i en traditionell kassa. (kommentar på forum)

+ Man slipper stå med frysvaror i långa köer. Man slipper långa köer överhuvudtaget.

- Vid avstämning tar det längre tid totalt än vad det skulle gjort om man bara plockat i vagnen och sen gått till en traditionell kassa.

 

Sociala/kommunikativa

- Mycket pipande från skannrarna kan störa andra människor.

- Man har inte samma tid på sig att umgås med kassören.

- Personalen i självskanningskassorna får inte lika mycket kontakt med kunderna som vanligt. Dessutom blir det mycket ett upprepande av samma fraser på kort tid eftersom varje kund inte tar så lång tid i anspråk.


Estetiskt

+ Få knappar att hålla reda på.

+ Förståelsen för att det är streckkoderna man ska skanna finns redan eftersom man sett det i de traditionella kassorna.

- Om skannern slutar funka mitt i är det inte säkert att informationen går att hämta och överföra till en ny skanner.

+ Man slipper köa, något som annars gör folk stressade och irriterade.


Konstruktionsmässiga

Kräver teknik som kan överföra informationen från en specifik skanner till vilken självskanningskassa som helst.

Systemet måste vara robust för att inte kraschar ska skapa merarbete hos personalen (och frustration hos kunderna).

Personalen måste utbildas i systemet för att kunna hantera fel.


Etiskt

- Om skannern slutar fungera eller man får en avstämning måste man interagera mer med personalen. Eftersom båda tillfällena anses som frustrerande (utan skannern fungerar inte skanningen och vid en avstämning så har allt det man förberett i affären varit i onödan) kan det bli så att kontakt med personalen uppfattas som något negativt.

- Folk som vill prata med kassören har inte lika lång tid på sig att göra det och om man tar längre tid på sig för det blir folk som väntar bakom irriterade.

+ Folk som ogillar långa köer slipper detta och kan känna sig mer avslappnade.


Jämförelse med vår produkt

Den största skillnaden mellan de båda systemen är att själva skannandet i självskanningen är en del av en större helhet där skannandet mest är ett delmål för att kunna gå igenom betalningsmomentet snabbare medan huvudsyftet med skanningen i vårt fall är att få fram information om hur man kan använda en viss vara.


Instrumentella/praktiska

Eftersom målen med de båda systemen är väldigt olika, självskanningen för att få en smidigare betalning och Trendskannern för att få recepttips, går egentligen inget av de instrumentella/praktiska aspekterna att applicera på vårt system.

 

Sättet på vilket systemen liknar varandra är att man när man skannar streckkoden får upp information om en vara. Informationen man får fram vid självskanningen är dock namn på varan, pris och antal, medan man i vårt system får fram trendiga recept i vilken varan ingår.

 

- Det tar längre tid att handla (om man utgår ifrån en relativt täckande lista) om man ska kolla upp recept för många av varorna man hittar.

+ Det tar kortare tid att handla om man inte har en lista utan ska komma på i butiken vad man ska laga.

+ Sorterar man sin färdiga inköpslista efter hur saker ligger i butiken kan man handla effektivare.

+ Förberedelserna inför turen till affären blir smidigare om man skannar av recept och inköpslistor direkt från tidningar eller receptsidor redan hemma.

- Kan eventuellt komma att ”tävla” med självskanningen. Om man vill skanna många varor för att få inspiration så kan det blir meckigt med att dessutom skanna in dem med självskannern sen. Blir lätt att man glömmer bort det när det är samma sak – skanning – som ska göras två gånger för samma vara.


Utvecklingsmöjligheter: Man skulle kunna ha en funktion i inköpslistan som visade hur mycket varorna som låg i den skulle kosta att köpa. Finns dock en risk för att det blir för mycket och onödig information.


Sociala/kommunikativa

+ Kameraliknande ljud stör mindre än självskannrarnas pipande.

+ Ger inte samma negativa konsekvenser för kommunikationen mellan personal och kunder som självskanningen eftersom användningen endast involverar en person.


Estetiskt

+ Vårt system är inte beroende av om man föredrar självskanning eller traditionella kassor.

- Behöver vid vissa tillfällen två händer för att manövrera mobilen. Vid självskanningen räcker det med en. (Så länge golvet inte lutar så mycket att vagnen rullar iväg är det inte ett så allvarligt problem. Folk måste ju använda båda händerna för att bocka av inköpslistor vanligtvis.)

+ Förståelsen för att det är streckkoderna man ska skanna finns redan eftersom man sett det när man handlat förut och eventuellt använt självskanning.

+/- Om mobilen slutar fungera mitt i allt så vet man vad man har för varor med sig, men inte vilka varor man skulle köpa (om man använder inköpslistan).


Konstruktionsmässiga

+ Fungerar smidigast med en kameramobil som folk redan har.

+ Butiken behöver inte köpa in dyr utrustning.

+ Behövs ingen utbildning av personalen eftersom vårt system inte rör dem på samma direkta sätt som självskanningen.


Etiskt

Ökar merförsäljningen för affären vilket är bra för dem men inte nödvändigtvis bra för kunden som kanske köper mer än vad han/hon behöver. Om man dock använder skannern hemma för att se vad man kan laga av varorna i kylen minskar risken för att man slänger mat i onödan.


Författare: Johanna


Jämförelse: Smart Food - Mobile Guidance for Food-Allergic People

Den som har en matallergi får sina valmöjligheter inskränkta, och om det är en komplex eller väldigt känslig allergi kan det dessutom vara svårt att hålla reda på exakt vilka produkter som är ok att använda. En grupp på Fraunhofer Institute for Software and Systems Engineering1har tagit fram en prototyp till en kommersiell produkt för att underlätta för matallergiker.
I likhet med oss så har de valt att utveckla en applikation för mobiltelefoner (och andra smart devices) för att få bekväm tillgång till information. De läser också av streckkoder, skickar siffrorna till en central server och tar emot ett svar.
Där vi koncentrerar oss på recept skickar de istället data om ingredienser i produkten. Svaret kontrolleras sedan i mobilen jämfört användarens profil, som har allergiinställningar arrangerade som en hierarki; till exempel /Nötter/Hasselnöt. Man kan då välja hela kategorin nötter, eller mer specifikt som till exempel hasselnöt och valnöt. Allergierna jämförs med varje ingrediens i innehållsförteckningen och kan på så sätt jämföras med relativt komplexa produkter. Om en matchning mellan allergi och ingrediens finns så visas varningar i två nivåer; ett frågetecken eller en stoppskylt. I sin kommersiella modell tar de betalt av både råvarutillverkare, matproducenter, matbutiker och konsumenterna. Konsumenten väntas betala för programmet för att det är en önskvärd tjänst som underlättar vardagen; de andra för att den utökade informationen som tjänsten ger ska leda till merköp baserat på större förtroende och större möjligheter att handla nya varor.

Instrumentella/praktiska

+ Ersätter repetetiva/komplexa manuella steg som kan vara svåra att komma ihåg eller få rätt.

+ 4% av befolkningen kan tänkas behöva produkten.
+ Mobiliteten ökar användningen.
- Mindre troligt att alla led i matleverantörskedjan vill betala för tjänsten.
+ Lagkrav gör att informationen redan finns tillgänglig.
Sociala/kommunikativa
- Känslig, personlig information gör det svårt att kommunicera med andra användare.
Estetiskt
+ Prototypen ser ut att vara byggd enligt standard för sitt operativsystem.
- Operativsystemet är utdaterat.
+ Utformat som en informativ produkt.
Konstruktionsmässiga
- Prototypen bygger på gammal teknik.
- Kräver en extern streckkodsläsare.
+ Behöver inte lika mycket datatrafik och kan klara sig på mer beprövade kommunikationssätt, som SMS och MMS.
Etiskt
- Man kan inte ge ett 100% säkert svar på att en produkt inte ger en allergisk reaktion.
- Bygger på att alla kedjor i leverantörsledet håller vad de lovar.
+ Hjälper ändå till med vissa fall, som till exemepel E-koder.

Värdering, vår produkt

Instrumentella/praktiska

+ Förstärker en positiv trendkänsla.
+ En större av befolkningen kan tänkas vilja använda produkten.
- Långt färre än så kommer ha hittat produkten, orkat testa den och uppfylla tekniska förutsättningar samt ha tillräcklig kunskap.
+ Gratis ger bättre genomslag.
+ Kan implementera lika djup allergikontroll som ett komplement i framtida versioner.
Sociala/kommunikativa
+ Mindre känslig information gör att man kan bygga in sociala funktioner.
Estetiskt
+ Prototypen är modernare.
+ Utformad som en intressant produkt.
Konstruktionsmässiga
+ Prototypen bygger på relativt ny teknik.
+ Använder den inbyggda kameran som finns i de flesta moderna mobiltelefoner.
+ Fler fria mjukvaror kan användas.
+ Den tekniska basen Java har större bas än Windows CE.
+ Databaserna är inte lika avancerade som produktingredienser.
+ Kan bygga på vanligare data (produktens/ingrediensens namn) istället för hela ingredienslistor ända från råvaruleverantören.
Etiskt
- Om allergipreferenser används kan man inte heller lova 100% korrekthet.

Jämförelse av Joel Purra.
Fraunhofer Institute for Software
and Systems Engineering
1 Katrin Gaßner, Guy Vollmer, Mirko Prehn, Martin Fiedler, Sebastian Ssmoller, Smart Food: Mobile Guidance for Food-Allergic People, cec, pp.531-534, Seventh IEEE International Conference on E-Commerce Technology (CEC'05), 2005. http://www.computer.org/portal/web/csdl/doi/10.1109/ICECT.2005.85

Någon hann före...

I dag hörde jag (Joel Purra) för första gången talas om Middagsfrid - en tjänst som gör delar av det vi diskuterat.

Middagsfrid erbjuder hemleverans av färdigplanerade matkassar med recept, som ger kunderna tid att laga god mat av högsta kvalitet, och samtidigt ett gott samvete. Med ett stort engagemang arbetar Middagsfrid för en medvetenhet om klimatsmart mat
De verkar dock inte ha någon koppling till matlagningsprogrammen, men det handlar bara om en mindre ändring (eller ett alternativ för den som är intresserad) i det existerande konceptet.

Förebild: Vad blir det för mat?

Information om programmet.

Vad blir det för mat? är ett svenskt matprogram där skådespelaren Per Morberg är programledare och kock. Han lagar främst svensk husmanskost men även annan mat. Som för de flesta matlagningsprogram presenteras maträtten i början av programmet men receptet måste man ta del av under programgången. Programmet samarbetar även med tjänsten Recept.nu där Per Morbergs recept kan hittas.

 

Vilka ser på programmet?

Programmet riktar sig främst åt matintresserade men tack vare Pers personlighet och att programmet är kryddat med humor lockas en större publik. Per Morberg är även känd genom att ha medverkat i många svenska filmer och serier vilket drar fler tittare.

 

Vad gör programmet trendigt?

Matlagningsprogram är ett utav de medier som jag tycker sätter och/eller förstärker trender. På samma sätt som artister och filmstjärnor sätter trender för exempelvis kläder tror jag matlagningskändisar sätter trender för mat. I detta fall är kocken även en kändis utanför matvärlden vilket gör det extra trendigt. Till skillnad från många andra matlagningsprogram där maten tillagas i en studio tillagar Per rätterna hemma i sitt eget kök. Maten serveras senare till familj och vänner. Detta tror jag gör programmet hemtrevligt och inspirerar fler tittare till att tillaga rätterna.

 

Värderingar utifrån olika perspektiv:


Funktionellt

Programmet har till syfte att förmedla information om mat och recept samt stå för underhållning till tv-tittarna.

+ Bekvämt sätt att ta reda på information om mat, recept, köksinredning och köksredskap.
+ Informationen kommer från en kock.
+ Programmet samarbetar med en annan tjänst som gör det lätt att hitta recepten.
- Receptet visas inte i programmet.


Socialt/kommunikativt

Eftersom programmet har många tv-tittare diskuteras programmet på arbetsplatser mm, det sker dock ingen direkt kommunikation med programledaren.

+ Skapar diskussion kring matlagning och köksinredning.


Estetiskt

Den direkta upplevelsen med tjänsten blir endast visuellt då det visas på tv. Det visuella påverkas av tvn man ser på.

+ Enkelt att ta del av.


Etiskt

Den som tar del av tv-programmet har ingen möjlighet att påverka eller förändra innehållet.

+ Professionellt utformat utseende.

 

Författare: Johan M


Förebild: Filmtipset.se

Vad är filmtipset.se?
Filmtipset är en community för filmintresserade att hitta nya filmer som passar dem samt att ge andra idéer till vilka filmer de bör se. Detta fungerar med att varje medlem sätter betyg sina egna betyg på vad man tycker om filmer man har sett och sidan kommer sedan försöka para ihop en med andra som har liknande smak. Utifrån det kan man sedan få tips på andra filmer som personer med liknande smak har sett och tyckte om. Medlemmarna kan själv också lägga till filmer som ännu inte finns i filmdatabasen på sidan. Utöver detta finns det också möjlighet att lägga kommentarer på filmer, diskutera på forumet, få filmnyheter och se vilka filmer det är på tv under veckan.

Typanvändaren
Vilka typer av personer kan tänkas vara medlem på den här sidan?
  • Personer som ofta ser på film och snabbt vill ha tips på den nästa filmen att se som passar deras smak.
  • De som tycker om att diskutera filmer med andra hängivna filmtittare.
  • Samlare som vill notera i databasen vilka filmer dom har för att sedan kunna visa för andra sin profil och filmsamling.

På vilket vis är filmtipset en förebild för trendsökning?
Genom att analysera medlemmarnas tycken och smak för att sedan få riktade tips för det genast tankarna till hur enkelt det lika gärna skulle kunna passa till mat. Om man utifrån att analysera användarnas smak i ett bredare perspektiv skulle man kunna få fram trender i användarnas smaker bland annat.

Värderingsperspektiv, funktionellt
Det som sajten går ut på är att ge ut riktade tips till användaren och ge en möjlighet till att hålla diskussioner angående allt från filmens värld.
Brukskvaliteter är:
  • + Fort att hitta tips som är riktade direkt till en själv.
  • + Sökfunktion baserad på namn, år, genre osv.
  • + Varje film har kommentarer från andra användare.
Värderingsperspektiv, kommunikation
Filmtipset är en väldigt social sida där nästan all information kommer från medlemmarna själva.
  • + Möjlighet att lägga in filmer i databasen.
  • + Möjlighet att kommentera på filmer.
  • + Ett socialt forum öppet för diskussioner.
Värderingsperspektiv, estetiskt
Något som är väldigt viktigt för en hemsida är bland annat hur enkelt man navigerar, storlek på texten och rätta färger för att få det bekvämt för användarens ögon.
  • + Sökfunktionen hittas alltid enkelt.
  • -  Svårnavigerad för mindre viktiga delar av sidan.
  • + Utseendet skapar en atmosfär av filmhistoria.
Värderingsperspektiv, etiskt
Vilka värderingar sidan kan stå för eller vilka konsekvenser den eller dess funktioner kan medföra.
  • - Kontroversiellt att skicka riktad information till enskilda individer.

Författare: Johan

Förebild: Recepten.se

Om tjänsten

Recepten.se är en hemsida där man kan söka recept utifrån olika sökkriterier, bl.a. man på maträtt och ingredienser men det finns även alfabetiskt ordnade listor med rubriker såsom ”fest”, ”bakverk” och ”må bra”. Steg-för-stegbilder finns till vissa av recepten. Även en topplista med de 50 mest populära recepten som uppdateras varje dag finns.


God design enligt vem?

Typer av användare som kan tänkas använda tjänsten.

- De som letar efter slumpmässig inspiration. Bilder på de tre ”dagens recept” är bland det första man ser när man kommer in på sidan. Även recept baserade på säsong (t.ex. blåbärsrecept) syns relativt högt upp på förstasidan.

- De som letar efter recept baserat på en viss ingrediens. En sökruta där man kan söka både på namn och ingredienser finns.

- De som letar efter ett specifikt recept. Se ovan. Man kan även utgå ifrån de olika kategorierna som finns om receptet man söker är mer av typen ”festmåltid” och inte specifikt ”morotskaka”.

- De som vill ha bilder på recepten. Alla recept innehåller bilder, vissa även steg-för-stegbeskrivningar.



Värderingsperspektiv. Vad gör den här saken bra att använda ur ett perspektiv som är:

Instrumentellt (funktionellt) – Beror lite på typen av användare. Den främsta funktionen är att söka efter och hitta recept på något man vill laga/baka.

Brukskvaliteter:

- Enkelt att hitta nya recept

- Snabbt att söka recept

- Snabbt att söka på ingredienser

- Tydliga recept

- Möjlighet att se andras kommentarer

 

Socialt/kommunikativt (skapar kontakt mellan människor, symboliskt värde och tolkning) – Den som lagt upp alla recept och tagit alla bilder är webbmastern själv, så där finns inte mycket utrymme för att skapa kontakt mellan olika människor. Dock kan användare kommentera de enskilda recepten och där förekommer ibland små diskussioner webbmaster och användare emellan om olika variationer på recepten. Detta är dock inte primärt något chattforum så interaktion användare emellan kan ses som sekundärt.

 

Webbmastern för blogg där hon bl.a. beskriver de senaste recepten – inlägg som man sedan kan kommentera på. Användarna kan prenumerera på blogginlägg och på så sätt direkt få reda på när något har hänt.

 

Det symboliska värdet kan tänkas påminna om en kokbok, men med lite mer flexibel innehållsförteckning då det finns både fritextsök och olika kategorier att söka på.

 

Brukskvaliteter:

- Möjlighet att lämna kommentarer

- Möjlighet att se andras kommentarer

- Möjlighet att direkt kontakta webbmastern

- Koll på senaste blogguppdateringarna

 

Estetiskt (den direkta upplevelsen av artefakten) – Den direkta upplevelsen av tjänsten blir väldigt visuell eftersom tjänsten är just webbaserad. Här påverkar även det tekniska, såsom hastighet på ens uppkoppling, hur upplevelsen blir.

 

Brukskvaliteter:

- Enkelt att hitta

- Tydlig struktur

- Konsekvent struktur (enhetlighet i designen)

- Inspirerar


Etiskt (vem bestämmer designen) – Det finns en webbmaster som bestämmer all design. Var hennes inspiration och idéer kommer ifrån är okänt.

 

Brukskvaliteter:

- Enhetlighet i design

 

Tekniskt (materialet man bygger i, begränsningar i minne, processorkapacitet osv.) – Webbaserat vilket gör att det även påverkas av vilken typ av uppkoppling som användaren har. Övrig information om ev. databas eller hemsidesarkitektur okänd.

 

Brukskvaliteter:

- Lättillgängligt för alla med dator och internetuppkoppling

- Sparar minne från ens egen dator

 

 

Vad gör recepten.se trendigt?

Funktionen ”Recepttoppen - de mest populära recepten just nu” gör att man kan se vilka recept som är mest eftersökta på hemsidan och därmed kan ses som mest trendiga. Att hemsidan bara innehåller ett visst antal recept kan dock ses som begränsande då allt som är trendigt just nu kanske inte finns representerat.

 

Hemsidan är på sätt och vis trendig i sig i och med att det är just en hemsida för receptsökning, något som det kryllar av på internet i dagsläget.

 

Man kan prenumerera båda på blogginlägg och nyhetsbrev, något som gör att man kan ha koll på direkt när något nytt har hänt på hemsidan. Begreppet ”trendig” inkluderar på något vis att man har koll på det senaste som hänt.


Författare: Johanna

Förebild: På Stans Äta Ute

På Stan har i flera år varit del av DN:s Stockholmsbevakning med inriktning på nöje - inklusive att äta ute. De har även en egen sida där man bland annat kan kommentera de restauranger och matställen som finns i staden.

Information
Reportrarna har över åren recenserat hundratals restauranger, så en professionell bas finns att bygga vidare på. De ställen man besökt har, utöver en recension, kontaktinformation, karta, matkaraktär, utökad information om bland annat vilka ägare och kockar som driver de mer exklusiva ställena. I senare recensioner finns information om stället är romantiskt, högljutt, prisvärt, barnvänligt med mera.

En sökning
Fem poäng på DNMan kan filtrera utifrån prisklass, kök (matkultur), område (geografiskt i Stockholm), måltid (till exempel lunch), DN-betyg (0-5) och fritext. Resultatet blir en lista, som standard sorterad på fallande DN-betyg.

Utbredning
I sitt index har de runt 3500 platser att gå ut och äta, varav runt 230 fått ett DN-betyg. Dessutom har läsare lämnat sina omdömen, med eller utan fritextkommentarer; runt 600 ställen har fått fem eller fler och ungefär dubbelt så många har fått något alls. Det stora antalet tyder på att de täcker större delen av Stockholm - frågan är bara om all information är korrekt - redaktionen lägger nog inte mycket tid åt att hålla efter de mindre restaurangernas information.

Trendigt?
Eftersom det går att söka på en viss matkultur, gärna en trendig, och sortera på betyg så kan man redan nu använda sidan. Det verkar dock inte gå att söka på vilka ställen som fått bäst omdömen den senaste månaden eller liknande, men det kanske är en funktion som kommer med tiden som man känner att läsarnas omdömen blivit inaktuella. Krasst sett så är nog mer än hälften av På Stans egna betyg så gamla att de skulle behöva en uppdatering.

Framtiden?
Man har nyligen släppt mer mobilinriktade tjänster, med stark inriktning mot mat, för att vara tillgängliga för dem som redan är på stan. Bemötandet har, i den egna tidningen, beskrivits som bra. Med tanke på den breda, existerande läsarkretsen och de relaterade tjänsterna för andra nöjen som konserter så kommer användningen nog att öka. DN är dock en utpräglad tjänst för Stockholm, så det finns potential att utöka det geografiska området med en konkurrerande - och kanske mer trendinriktad - tjänst.

-Joel Purra

Ljus

Hittade en utställning om ljus (in the light with Philips) på designgalleriet i Stockholm där man försökt tänka på nytt sätt kring hur man använder ljus i olika situationer. Kanske något att inspireras av.

http://www.designgalleriet.com/

Författare: Johanna

Förebild: foodtube.net

Vad är foodtube.net?
Foodtube.net [http://www.foodtube.net] är ett socialt nätverk som fokuserar på videoklipp förknippade med matlagning. Förutom videoklippen finns funktionalitet för att kommentera dessa direkt eller i ett forum, samt att skriva blogginlägg. Videoklippen delas upp i olika kategorier, t.ex. efter nationalitet eller typ av rätt. Användaren kan själv lägga upp egna videor (t.ex. från youtube) eller söka bland de som redan är upplagda av andra användare. Fördelen med recept i videoformat är just den visuella beskrivningen av hela förloppet som saknas i exempelvis tidningars receptsamlingar.

Hur kan foodtube.net vara en förebild inom trendsökning?
Genom att lägga till kategorier för de senaste trenderna, områden som anses trendiga och klipp med kändiskockar kan man förmedla de egenskaper som anses trendiga för tillfället. Video ger även mer utrymme för att presentera omgivningen (oftast köksmiljö) samt användningen av ny trendig köksutrustning vilket enkelt möjliggör produktplacering för tillverkare som vill anses trendiga.

Potential för trendsökning
Alla behöver vi få i oss mat på ett eller annat sätt. Är vi dessutom intresserade av matlagning kommer vi sannolikt att spendera en hel del tid i köket. Om vi under denna tid har tillgång till en artefakt som kan visa oss de senaste trenderna och samtidigt inspirera oss till nya tekniker och recept kan detta leda till att vi som individer känner oss trendigare. Naturligtvis går det att tillgodogöra sig denna kunskap under resten av dagen, men för de flesta är tid en bristvara och detta är ett sätt att hänga med i utvecklingen utan att behöva spendera tid som behövs till annat.


Brukskvaliteter och funktioner
+ Funktionellt: Förenklar åtkomsten av de senaste trenderna åt den enskilda individen.
+ Funktionellt: Många funktioner samlade på ett ställe.
+ Socialt: Nya trender kan uppstå och spridas via diskussionsforum.

- Risken finns för att en dylik artefakt i köket kan distrahera användaren från matlagningen.
- Socialt: Kräver en kritisk massa av användare för bli effektivt och undvika att dö ut.
- Konstruktionsmässigt: Kräver anslutning till internet eller motsvarande.

För övrigt verkar matbloggar vara rätt trendiga för tillfället.

Författare: Daniel.

RSS 2.0